Verksamhetsberättelse för St Tomas kammarkör, Vällingby
Verksamhetsåret 2019-2020

Styrelsen har under året bestått av
Mats Folke, ordförande Ulrika Jäder, kassör
Mats Sandelin, ledamot Ann Olsson, sekreterare

Styrelsen har under året haft 4 protokollförda sammanträden och ett antal
inofficiella möten.

Höstterminen startade som vanligt upp med glädje att få se varandra igen. Vi
fick lära känna vår nye dirigent, Francesco Acquista, lite mer ordentligt efter att
ha tjuvstartat under våren. Nya uppsjungningsövningar och gehörs”prov” stod
bl.a. på agendan. Att sjunga ”Vem kan segla” i dur var nog många som hade
svårt med i början men övning gav färdighet.
Det tilltänkta samarbetet med Folkoperan, som vi skulle inleda terminen med,
fick tyvärr stryka på foten pga att för få kunde avsätta den tid som krävdes –
kanske får vi en ny chans igen någon gång.
Den 19 oktober hade vi en övningslördag i St Tomas då repertoaren inför Alla
helgon gnuggades, dagen avslutades med fest i körens egen våning, dvs Ulrikas
lägenhet!
Minneskonserten vid Alla helgon var terminens första framträdande och
upplägget detsamma som tidigare år – ljuständning, namnuppläsning och
stillhet. Vi sjöng bl.a. Knut Nystedts Peace I leave with you och Kom süsser Tod,
Karin Rehnqvists Natt över jorden och Var inte rädd för mörkret. Vi fick också
äran att sjunga Francescos egna kompositioner: Låt det eviga ljuset och Led
milda ljus. Till det svårare, och mindre bra utförda, hörde Mäntyjärvis Full
fathom five och Come away, Death! Under ljuständningen sjöng vi Bartoluccis
Crucem tuam om och om och om igen………. Uttåget till Led milda ljus blev
inte riktigt som planerat men ut kom vi!
Under november började resekommittén berätta om sina planer kring vårens
körresa och vi fick anmäla vårt intresse. Resan kommer denna gång att hålla sig
inom rikets gränser – vi åker till Österlen och, närmare bestämt, Brantevik i
slutet av det sköna maj!
1:a Advent sjöng vi på högmässan och på eftermiddagen hade vi två välbesökta
konserter tillsammans med församlingens övriga körer samt
orkesterföreningen. Programmet var i stort sett likt föregående år med den
traditionsenliga musiken. Härligt som vanligt att sjunga för fylld kyrka.
På julottan var det ett 10-tal morgonpigga som sjöng tillsammans med några
dito från damkören.
Trettondagen bjöd på både högmässa och julkonsert. På högmässan deltog en
ensemble ur symfoniorkester och vi framförde några satser ur Vivaldis Gloria
samt Dagen är kommen, med en för oss ny sättning som Francesco skrivit.
Konserten var Acapella och innehöll bl.a. Betlehems stjärna, Jul, jul strålande jul
samt Sicut cervus av Palestrina. Vi försökte oss på Mäntyjärvi igen, denna gång i
form av Lullaby. Genrepet gick alldeles för bra men framförandet får ändå
betecknas som okej!
Den 1 mars sjöng vi på högmässan och på eftermiddagen hade vi konsert. Då
var det dags för Skandinaviskt uruppförande av Jesu sju ord på korset av
Giovanni Geraci (som är vän till Francesco). Det blev en mycket fin konsert med
duktiga musiker och solister. Allt spelades in så att kompositören också skulle få
höra och se. Vi får senare höra att vårt framförande uppskattades mycket av
honom!
Det som sedan stundar är Jubileumshögmässa senare i mars, St Tomas fyller
60 år, och två konserter med Benny Andersson i april MEN nu sätter pandemin
Covid -19 stopp för allt. Vi har hört och läst om det sedan slutet av januari, nu
blir det ett faktum. I mitten av mars inser vi att vår körresa troligen inte kommer
att gå att genomföra och vi avbokar det vi hunnit boka. Kort därefter upphör
repetitionerna, gudstjänster sänds via webben endast 50 personer får vistas i
samma lokal samtidigt. Under april har vi övningar via Zoom men det är svårt
att öva på detta sätt, var och en vid sin dator hemma hos sig. I mitten av maj
samlas ett fåtal av oss i samlingssalen för att börja öva igen ”på riktigt”.
Francesco har placerat ut stolarna med två meters mellanrum. Handsprit finns
innanför dörren och fikat är inställt men vi får i alla fall sjunga tillsammans igen.
Några finns med på länk via zoom.
Afton i trädgården blir av med 10 sångare och kanske 30 personer som lyssnar.
Det blir en fin, om än mycket annorlunda, avslutning på terminen.
När det är dags att starta igen efter sommaren finns samma restriktioner kvar
från Folkhälsomyndigheten. Man har också kommit fram till att körsång är
något av det mest farliga med tanke på smittspridning. Vi kan dock börja öva i
kyrkan där det finns stor möjlighet att hålla avstånd och god takhöjd.
Så avslutas ett mycket märkligt år i kammarkörens historia. Ett märkligt år för
alla i vår värld. Vi hoppas att det kommande året blir lite mer normalt men det
vet vi ingenting om i skrivande stund.
______________________ _______________________
Mats Folke, ordf Ann Olsson, sekr